Riktig vinter.


Riktig vinter. Känns konstigt för en skåning. Fast riktig vinter i Skåne är annorlunda än på andra ställen. Snön kommer från sidan. Det ständiga blåsandet som man har vant sig vid sedan barnsben blir besvärligt först när vintern är här. Den riktiga vintern.
Idag hoppas jag det skall vara en av de sista dagarna som jag går med kryckor. Den där plastfickan jag snubblade på för två veckor sedan har varit dyrbar. Pengamässigt och tidsmässigt. Men man har fått uppleva en annan värld. En värld av vänlighet när folk håller upp dörren när man skall in i en affär. Ett leende när det ser besvärligt ut. Men efter att ha fått njuta denna godhet blir jag gärna av med kryckorna. Kryckor lånar man inte längre. Man köper dem. 200 spänn. En hundralapp per pinne. Folk skiter väl i att lämna tillbaka dem kantänka.

Spårvagnarna i Lund står stilla. Det skapar ytterligare rubriker i Lundabladet - förlåt, Sydsvenskan. Spårvagnen och dess väsen har försörjt flera journalister på heltid de senaste åren. Nu är hjulen så mjuka att de blir platta när man bromsar. Men förlåt....
Städerskan är här nu. Vit och energisk. Bra. En hyfsat betald städerska som är energisk är bra. Ja en guldgruva. Värd varenda sekin.

Strax skall det spelas in en podd. Leka radio igen. Kul.
Det får bli restaurang på lunchen idag. Trots alla muterade coronavirus. Tvätta handen, håll avstånd. Samhällsmantra 2020 och 2021.
Man river min gamla lågstadieskola. Det var programmerat att göra redan på 50-talet. Det tog tog tid att få fram grävskoporna och rensa i möglet. Rönneholmsskolan hello and goodbye!

Mitt inläggsinnehåll