Texter och bilder från året 2022

2022-03-15 Så kan det va....
Nyfikenhet och värdelöst vetande är två punkter på min lista över det som är viktigt i livet. Det där med att lära sig massor av småsaker på vägen i livets resa är intressant. Man plockar upp upp små saker och sedan ligger dom bak i skallen och gror. Tio, tjugo år senare har man nytta av informationen. Eller så inte - men då kan man ändå inför sig själv njuta av att teflonhjärnan inte har varit i bruk under hela livet.
Det var ganska mycket som man plockade upp under sina mest receptiva år - åren mellan tio och tjugo.
Nu till dagens spaning. Vännen Mikael Rahm - Simmaren (125 DM-tecken i Jämtland, skådespelaren (mest känd för rollerna "Tjock-Holmfrid" i filmen "Så som i himmelen", polisen Christer i TV-serien "Saltön", samt Jocke i "Låt den rätte komma in.) - ja han kan också kalla sig konstsimmare - men det är något som tar för långt tid att förklara - lade ut ett käck litet Youtubeklipp häromdagen.
Det är från "Rännstensungar", den svenska film från 1944 - kanske hela 40-talets mest berömda barnfilm. I klippet är det en 11-årig flicka som heter Gunnel Nilsson som sjunger ett "Edvard Persson-medley". Bara detta att höra ett EP-medley eller med dåtidens språk hellre borde kallats potpurri - rör ju ett skånskt hjärta.
Men sedan la jag ihop några av skärvorna från livets stig - ja denna Gunnel är ju den samma som var ett stående inslag i Lasse Holmqvist stora 60-tals succé, Bialitt. TV-serien som startade 1960. Där fanns Gunnel och Lennart Kjellgren med varje söndag och sjöng. Inte musik som man gillade kanske med dock. Sedan var det ganska tyst om henne under många år. Fast jag träffade henne vid två tillfällen under de här "tysta åren". Dels i en TV-studio i slutet på 60-talet men också tillsammans på ett jobb där jag var konferencier och Östen Warnerbring och just Gunnel var med.
Hon dök sedan upp i de första Wallander-filmer, där Lassgård spelade Wallander. Gunnel hade då rollen som Ebba i polishuset i Ystad - en roll som sedan Marianne Mörck övertog. Hon avslutade också sin skådespelarkarriär i My Fair Lady på Nyan i Malmö 1995 - där hon fick spela mot Jan Malmsjö. Samme Janne som hon spelat med i Folkets Park i Malmö just 1944 när hon gjorde filmen Rännstensungar.
Slutknorren i detta är att Jan Malmsjö, ja just det, 1944 - vann klubbmästerskapet för pojkar på 100m bröstsim i Malmö Simsällskap. Det var han noga att påpeka under föreningens 100-års jubel på Rådhuset 1969. En föreställning som Malmsjö sjöng och deltog på festen i.
Var det någon som sa att allt hänger ihop?
.

2022-03-05 Livet i staden nr 23
 Morgonrundan idag gick genom och runt Pildammarna. Stadens gamla vattenreservoar, från 1500-talet. Efter Baltiska Utställningen 1914 låg området i träda i tio år innan man anlade Pildammsparken - en av Malmös vackra centrala parker. Nu har man "klockan 10" vid den stora dammen anlagt en ny stor fin utsiktsudde med kul installationer av rostiga lampor, stol och bänkar - väl värt ett besök. Fotot är taget med dammen i ryggen , mot Tallriken. Tallriken som är ett "av norra Europas vackraste" parkrum. En rund plats med snyggt klippta träd runt om och runt vägarna som leder dit.
Du som såg Bo Widerbergs "Lust och fägring stor" minns att man hade in magisk inspelningsscen med en marinbegravning. Denna skedde just på Tallriken. Vid kanten av Tallriken ligger också "Himlabacken" - stans svartaste hang......
"Har du sitt Malme har du sitt varden"

2022-03-05 Ingen behöver detta
Ayuna Morozova – simtränare i Ukraina, jobbade som volontär och serverade mat till ukrainska soldater. Då small en bomb. Det här är inte bra! En hel värld reagerar men en maktelit i ett land inte långt härifrån begriper inte. Avståndet mellan Malmö och ukrainska gränsen är kortare än mellan Malmö och Sundsvall. Ingen behöver detta.

2022-02-27  Vår med förhinder
Vårkänsla i Malmö samtidigt som mycket är knas i vår värld. Vy ut mot Slottsgatan med vårblommor. I bakgrunden Anna och Eva Bunths skola som startades på platsen 1907 och sedan också haft beteckningar som Högre allmänna läroverket för flickor i Malmö och under 50 och 60 talets Ericssons privatskola.
I kvartertet fanns också gamla Stenkulakolan. När jag gick på högstadiet i en inte fullt lika grå tid som i dagarna och med placering på Fågelbacksskolan (numera riven) så fick vi ta oss till just skolan på Slottsgatan för att ha gympa. Varför sitter det så starkt i minnet då? Jo stället var utrustat i början på 1900 talet och var insvettat och doften i omklädningsrummet var inte att leka med. Värst var att det fanns inga duschar. Huga! Nitlotten var gympa första timmen på morgonen. Sedan på med polotröjan som var standardtröjan under den tiden och tillbaka till skolan och skolbänken. En härlig doft spreds i klassrummet och framemot 15.10 för det var ju då man slutade... nästan varje dag så var stanken nästintill så stark i klassrummet - att vi tvingades ha öppna fönster de sista timmarna av dagen.
Idag ett inte alltför nedbrytande minne för mig men för många var nog dessa lektioner det sista motionen dom unnade sig i livet.
Idag lyser solen utanför samtidigt som galenskapen sprider sig på andra ställen i världen.

2022-02-26 Processen fortsätter
Fas nr 3 av inflyttning i lägenhet har nu påbörjats. Skifte av kök. Det betyder att lördagskvällens chimär med välstädad lägenhet nu har förbytts av ett (någorlunda) ordnat kaos. En del av vardagsrummet har skiftat miljö från bekväm sittmiljö till någon form av Studentkök 2.0. Gamla kylskåpet, en Billybokhylla och ett mässbord med spishäll, kaffemaskin och mikrovågsmaskin.
Diskningen kommer att ske i en badbalja i badrummet och antalet ”uteätarbesök” kommer dramatiskt att ökas. Inget ont som för något gott med sig.
Tre veckor med alla hantverkare surrande fram och tillbaka och förhoppningsvis ett kök att använda i mitten av mars.   i det hela är leveransen av köksmaskinerna som är något av en balansgång i dessa dagar. Beställningarna skedde i november och det fanns maskiner som skulle levereras först i maj men det har ändrats. Allt skylls på pandemin och bristen på halvledare. Spännande.
Samtidigt har projektledaren för lägenheten, dvs kvinnan i huset satt igång nästa projekt. Ombyggnad av badrum. Första projektmöte idag och planerad byggstart i maj. Vem sa att det skulle vara lätt att flytta?

2022-02-18 Det närmar sig slutet
Två dagar kvar av OS i Kina. Pendeln väger över till det positiva för svensk del. Kanske så mycket att silver och bronsmedaljerna skyms av gulden. Guld är det enda som räknas skriker man ut överallt. SDS/Max Wiman skriver om denna nutida syn på i idrotten i dagens tidning. Synen där snuttifieringen bara tillåter oss att minnas och komma ihåg segrarna. Kanske borde vi tänka om. Många av vintergrenarna på OS är ju av sektkaraktär och utövas och kan bara utövas av små grupper av jordens befolkning. Låt oss trots detta glädjas åt att SWE kan plocka hem ett antal medaljer och bjuda på intressant idrott. Djupet i idrotten visas väl mest runt fenomenet Nils van der Poel. Hans självdistans och medvetenhet står i stark kontrast till Frida Karlsson avsaknad av erfarenhet och förmodliga brist på utbildning. Skönt att lagledningen ändå gjorde det rätta att sätta henne på planet hem. Allt annat hade varit en skandal. Men man undrar om SOKs fysiologiska team hade gjort sin hemläxa när det gällde höghöjdsförberedelser inför OS? Det är bara att bryta ihop och komma tillbaka. Att vara bäst när det gäller är inte lätt. Flera svenskar som gasat på i världscuper kommer med ett svagt fokus till OS och inser inte att vägen fram har var förberedelser för andra. Det kan kosta.
När vi summerar på söndag minns vi och exponerar gulden men låt oss också minnas de som har kommit längre ner i listorna.
Du frågar mig om vem som har varit bästa idrotten att se på under OS? Lätt svar! Curlingen! Överlägset bästa kommentatorna och mest nervkittlande bataljerna. Ha en bra helg!

2022-02-15 Livet i staden upplaga 22
Livet i innerstan är inte helt ofarligt. Detta kan man konstarea efter exakt två månaders boende inne i centrala Malmö. Det stora hotet är elsparkcyklarna. Kanske inte för att man skall på påkörd utan o0m man skall köra på dem. De kommer som bålgetingar från höger och vänster, bakifrån och framifrån. Totalt omedvetna om att jag sitter i en bil som krossar dem och deras hörlurar bara jag nuddar dem. Man undrar om någon av dem har vanliga körkort eller genomgår de en transformation likt ölstinna grabbar i 44-års åldern som lever rövare på en fotbollsstadion. Herre min gud vilka kamikazepiloter det är.
Nu kör jag inte så mycket bil inne i stan som tur är. Men ibland måste jag återkomma från längre turer utanför densamma. När jag väl sätter fötterna på terrafirma är jag inte lika skraj. Det gäller bara att inte ta fel på gångbana och cykelbana. Då brukar man vara rätt så säker. Men även där kan det komma en och annan sparkcykel.
Häromdagen kom en banloncyklist. Ni vet en sådan där 55-åring som hade drömmar om att matcha Eddy Merckx (googla på det, ni under 40) var klädd som densamme och var nära att köra på mig. Med en traditionell racercykel, på gångbana och med ett kommunalt blå/vit munskydd. Det var ett moment i livet som jag inte riktigt fick ihop.
På söndag är det ännu ett stort frågetecken som skall besvaras. Skall Frida Karlsson köra tremilen på OS? Om så är fallet – kommer landslagsledningen tillsammans med läkarteamet få min röst som årets blunder i svensk idrott.
Idag har jag fått nya glasögon. Fått och fått. Det kostar modiga pengar att skaffa sig sådana nuförtiden. Om man har brytningsfel, skelar och är närsynt och dessutom skall ha progressiva dylika kostar det. Men å andra sidan så plockade jag ut tre när jag ändå var på gång. Skönt! Mina nuvarande par fick dödsstöten för en månad sedan när jag lagade mat och ugnen var inblandad. Snabböppning av ugn, varm ånga i ansiktet och beläggningen på glasögonen såg ut som markytan på månens baksida efteråt. Gör inte så. Men nu kan jag se klart igen. Får se om det hjälper?

2022-02-12 Bubbel, bubbel...... om annat än simning!
Vinter-OS omger OSs. Kanske inte för alla eftersom det hela föregår på Discovery Channel/Kanal 5 och SvT stampar i farstun för att ta del av det så mycket man kan. Kanal 5 nås av många i vårt land men inte av alla och in i gnällspikarnas fäste når man inte riktigt - därför blir suset inte fullt lika starkt som om det hela skulle utspela sig i den statliga televisionen. Det har varit rätt så mycket upp och ned. Skridskon har exponeras väl och mycket så länge Nils van der Pool finns i rutan, annars inte.
Skidorna har innehållit lika mycket berg och dalbanor. Charlotte Kallas mörka ögon lyser ovanför munskyddet i mixzonen. Kanske hade hennes gloria suttit stadigare om hon sluppit åka till Beijing. Men det var svårt att stoppa en sådan rutinerad och medaljbehängd åkare. En åkare som inte lyckats så bra är Frida Karlsson. Man hoppas att någon klok ledare låter henne stå över tremilen nästa vecka så att det här inte slutar i ren katastrof. Sprintåkerskorna och då främst Sundling verkar vara positiv höghöjdsvariant. Klarar det här med att vara uppe över 1700 meter och åka skidor ( 1800m öh. är maxhöjd för mästerskapssidåkning) och utstrålar hur mycket energi som helst. Kanske har man från svenskt håll underskattat höghöjdseffekten?
Skidskyttarna åkte till OS med obegränsat självförtroende men det är skillnad att vinna försäsongs tävlingar i Östersund och sätta pricken över i:et på OS i februari.
Nu kommer det att bli många medaljer och förhoppningsvis finns det en drös till att hämta hem andra veckan. En som inte tar den chansen är Sara Hector som redan är hemma. Efter sitt OS-guld och uråkningen i specialslalom valde hon att dra hem och hoppa över lagtävlingen nästa helg. Hon hade gett sitt, tyckte hon. Det kan man förstå och att vara massa extradagar i Kina just nu kan inte vara kul. En journalist kallade vistelsen i Peking, för internering och visst det är kanske inte så kul att inte få ta sig någonstans och serveras mat av robotar och trampa omkring i snoriga munskydd. För Hectors del kan hennes renomé naggas i kanten när man lämnar lagkamraterna. Sverige har ju trots allt ett silver att försvara och när hon och Anna Swenn-Larsson lämnar skutan i halvtid är det inte så bra.
När vi kommer att koka ner det här OS:et i framtiden är det trots allt Nils van der Pool som kommer att vara det skinande ljuset. Egensinnig, tänkande och med en briljant teknik och taktik. SDS skrev att hans 10000 meter var ren poesi och det är bara att hålla med. Så mjukt och vackert och utan att ge avkall på detta tryckte han till ett sista varv på under 29 sekunder (liksom det näst sista). Idrott när det är som vackrast.
Men snälla låt Frida Karlsson slippa 3 milen - hon har redan nu fått vad stryk hon tål under OS.

2022-02-10 Livet i staden - nr 21
Jag älskar profilen av det här huset. Det finns en del stackare som tycker att det är stans fulaste. Men inte jag. Blått och ljusare blått ju högre upp man kommer. En framtidsbyggnad i början av 60-talet. Där fanns allt från Sveriges första privata TV studio högst upp till en internationell varite-restaurang på gatuplanet. Åren gick och snålheten i underhållet blev allt tydligare. Nu är det på väg att bli klar i sin nya lyster. 1000 ton tyngre än innan - men vem går inte upp i vikt i 60 årsåldern.
Från platsen av dagens foto kan man se husen från 1938 års svenska BO utställning och också toppen av isberget av BO01, Turning Torso.
Det är bara att vrida sig 360 grader och de senaste 80 årens peakar av hus i Malmö visar sig och jag njuter.. Grannt så att man får en tår i ögat.

2022-02-04 OS-invigningen i Peking
Då har vi fått se årets OS-invigning - den i Peking. Jämfört med invigningen senast det arrangerades OS i stan (2008) å var det här en aning nedtonat. Bara 3000 personer engagerade på innerplan i invigningen jämfört med drygt 15000 senast. Men man måste ändå imponeras. Imponeras trots att det inte är PK att låta sig göras av ett kinesiskt arrangemang. Hela marken/golvet på inneplan i "Birds Nest" - OS-arenan från 2008 var en gigantisk ledskärm. På detta utspelade sig hela invigningen Det gjorde att det omöjliga blev möjligt i det här sammanhanget och det imponerar.
Själv hade jag nöjet att kommentera OS-invigningen senast, i Peking (men också i London 2012) och i Eurosport. Jag vet att det är lätt att låta sig hänföras av allt fantastiskt som erbjuds. Dagens OS-invigningar är fjärran från den gråtande björnen Mischa i Moskva 1980 och den flygande mannen i Los Angeles 1984. Numera är mycket digitalt och scenerier som man bara kunde drömma om för 40 års sedan är idag möjliga.OS-pampen
Thomas Bach hade ett svårt uppdrag att väga orden på guldvåg. Dels för att inför den västliga kritiken mot Kina inte verka för flat men också för att inte stöta sig med de kinesiska värdarna. Han slutade sitt tal med:"In this Olympic spirit of peace, I appeal to all political authorities across the globe: observe your commitment to this Olympic Truce. Give peace a chance."Han lyckades väl.. så där?
Men kommentatorerna kopplade inte var avslutningsorden kom ifrån och att det bara minuten senare spelades Imagine, av John Lennon.
Man kan ha vilken åsikt man vill om att OS arrangeras i Kina och att de flesta mästerskap numera landar i den här typen av stater - men invigningen var tjusig.Heter det Beijing eller heter staden som OS-arrangeras i Peking?
Man kan välja antingen Peking eller Beijing. Peking är det vanligaste skrivsättet på svenska. Kinesiska namn bör återges med det s.k. pinyinsystemet, det transkriberingssystem som används av kineserna själva när de skriver kinesiska med latinsk skrift. Den korrekta återgivningen av den kinesiska huvudstaden enligt detta system är Beijing, men för en del namn förekommer emellertid fortfarande en äldre stavning. Så är fallet här, där den äldre stavningen Peking ofta används i dagspressen och andra medier.
Det svenska självförtroendet är ju på topp. Det skall bli massor av medaljer. Det utlovas ju av alla verkar det som. Man vet ju hur det brukar bli då.... Inte bra. Svenska idrottare brukar levereras bäst i undedog-situationen. Sedan har man också i pressen försökt underblåsa diverse kriser som skall uppstå under OS. Vinklingarna har nästan varit i "Farmen-klass".
Sett ur ett svenskt perspektiv så sitter hökarna nu och väntar på att Charlotte Kalla skall göra bort sig i skidspåren. På andra sidan buren sitter duvorna och hoppas kunna ösa beröm över henne om hon tar medalj. Tuff situation för Kalla. Sebastian Samuelsson som varit kaxig innan OS och egentligen inte vill åka hit - men har tydligen blivit lockad hit av ekonomiska skäl. Annars kulle han väl stannat hemma. Han är också en idrottare att hålla koll på. Stina Nilsson är tredje idrottare med tryck på sina axlar. Hur skall hon reagera?
Ja det finns mycket bläck i ladorna för att trycka de stora rubrikerna under OS. Hoppas nu man att folket stannar hemma och tittar mycket på TV de närmaste veckorna så vi kan kapa toppen på pandemin och att vi verkligen kan komma ner på fötterna på bästa möjliga sätt.
Ha en bra helg!

2022-01-23 Skånska Simolympier genom tiderna
En gång om året så ger Idrottsmuseets vänner ut en årsbok om skånsk idrottshistoria. Jag har de senaste decenniet haft nöjet att producera en artikel till denna skrift och i år så är det dags att plocka fram alla skånska simolympier genom tiderna. En av dessa hamnade dessutom på omslaget - och det var Emy Machnow som vann SM på 100m fritt 1913,15,16,17 och som deltog på OS 1920 där hon var med och simmade hem ett brons i lagkappen 4x100m fritt.
En annan anmärkningsvärd sak med Emy var att hon var den första Malmö-idrottare, alla idrotter inkluderade som vann ett svenskt mästerskap. En idrottens pionjär i Malmö-idrotten som bör uppmärksammas. Du kan lsa min artikel här - klick

2022-01-23 Bat out of Hell
Bat out of hell - detta ikoniska album är historiens femte mest sålda LP med 43 miljoner ex. Artisten Meat Loaf dog idag. Jim Steinman skrev allting och Todd Rundgren producerade. Jag minns skivan allra mest för att när vi hade kvällsträning i bassängen i Lomma så spelade vi skivan på max och simmade serier som var lika långa som speltiden på plattan Sällan har jag sett simmare jobba mer frenetiskt än under spelningar av Bat out of hell. Startnumret på skivan synonymt med skivtiteln är 9.50 långt. Nio minuter och femtio sekunder av ren skär njutning. Lägg den gärna på din spellista idag och notera att låten har 45 år på nacken. Ha en bra helg!

2022-01-19 Todde Jönsson
Ibland är myten större än spelaren. När det gäller Egon "Todde" Jönsson väger det lika. "Den hemlige" som han också kallades under sin aktiva period. Spelade hem nästan lika många SM-guld som han ledde MFF till från lagledarbänken. Ofta med en cigg i mungipan. Åtminstone när han satt på bänken Han älskades av alla - inklusive sin fru. Var en äkta Malmöit även om han föddes i fiskeläget Limhamn. Jobbade på tidningen Arbetet hela sitt liv. Cyklade tor. jobbet varje dag. Spelade fotboll i flera småklubbar och sedan i MFF. Blev skadad. Kom tillbaka, Blev skadad och kom tillbaka. Alltid älskad av publiken. Fick egen utställning på MFF-museet och klistrades upp på vägskyltar och elskåp. Legend i sin egen hemstad. Det är inte alla förunnat!

2022-01-13 En månad idag................
Nu har det gått en månad sedan vi flyttade in till stan. I det här fallet Malmö. Efter ett halvår på landet, vid Skäldervikens strand - är det nu stan som gäller och allt det som hör till.
Skrönorna från stadslivet och personer som bor i flerbostadshus är ju legio. En av de starkaste berättelserna är ju den om luddet i torktumlaren. Det har vi nu fått uppleva. Renoveringen av vår lägenhet har en toalettuppfräschning som är planerad till maj 2022 och det betyder att ingen tvättmaskin och torktumlare finns på plats hos oss ännu. Det betyder ju också att man får ta del av tvättstugan nere i källaren. Två tvättmaskiner av market Electrolux, torktumlare och torkskåp. Det senare av modellen en efterbrännkammare från en Jas Gripen. Men det var ju det där med luddet. Det fanns där – i torktumlaren och mytnummer ett i boendet hade uppfyllts.
Myt två – att det är viktigt att titta var man sätter fötterna ute på trottoarerna är kanske ändå viktigare även om skrönan inte är lika omtalad.
Ni som var hyfsat - med under 1970-talet och framåt - minns kanske det danska bandet Shu-bi-dua. Michael Bundesen hette frontpersonen och sångare och bandet hade under sin lång aktiva period (1973-2011) massor med medlemmar och gjorde massor med bra musik.
En av deras, kanske inte bästa låtar - men en låt som var ett ständigt inslag på deras konserter var låten ”A dogshit in my garden”.
Poängen med den låten är att man bygger upp förväntningarna på resultatet av just dogshitten och dess storlek – och det slutar med frågan ”Is it Doberman? ” – och svaret i melodin är är ”O Yeah”.
Just det känslan fick jag häromkvällen när vi strax skulle avsluta en kvällspromenad och högerdojan hamnade i just – ja ni förstår. Den lilla (läs stora) högen som inte var så liten, hade ett inbyggt glid som tre liter Swixvalla och jag höll nästan på att sätta mig på baken. Dock stod jag upp – men resultatet blev kraftiga avlagringar under mina gympaskor. Ja ni förstår vad jag menar utan att jag går in på det i detalj. Luktminnet från barndomen är ju starkt och just den känslan och doften var ju i slutet av 1950-talet så nära en katastrof man kunde drabbas av.
Annars så är det härligt att befinna sig i restaurangdistriktet i landets krogtätaste stad. Det kan kosta att gå en runda runt kvarteret om man är hungrig. Häromkvällen landade vi på Bocuse d'Or-kocken Alexander Sjögrens restaurang Mutantur. Det var ”close to heaven”.
Men nu har jag hittat vägen till Friskis och Svettis igen efter ett länge Corona uppehåll. ”Dags att börja just där” – tycker du - när smittan accelerera i landet. Fast jag vet inte om den tajmingen är den bästa. Igår blev det ett pass och det var riktigt skönt. Nu kan man attackera kylskåpet igen.
Ha en bra helg!