Texter från år 2021

2021-08-16

Då kom den där dagen. Dagens då vi skulle lämna vårt fina radhus i Malmö. En dag som borde vara fylld med separationsångest och en massa med tår- och tandgnisslan. Men icke.
Visserligen har vi haft världens bästa grannar (vi vet Matilda och Carolina), vi har trivts som fiskarna i vattnet men nu är det slut. Karin efter 37 år och jag efter 15 år. När de 109 flyttkartongerna och alla möbler landat på ett lager, för förvaring fram till någon vecka innan jul - drogs en suck av lättnad. Idag lämnades ett välstädat och rent hus till de nya ägarna och vi drog vidare till sommarhuset.
Ett utstädat hus är ett tomt hus. Känns nästan lika ödsligt som en utebassäng en vinterdag.
Ingen separationsångest. Bara glädje. Firade med en lunch på Johan P och en frappé i bilen till landet.
From. i morgon heter hemkommunen, Höganäs, adressen är Sjöhagavägen 15 med postnr 26395 och Farhult som postadress.
Nuvi kan bada i havet också under höst- och vintersäsongen.

2021-08-10
Den där känslan när man har sorterat, slängt, gått genom timmar av separationsångest, dragit ner alla spiken från väggarna, packat 109 flyttkartonger, renoverat delar av huset, gjort en storstädning av trädgården och bara längtat i tre månader att det skall vara klart OCH flyttbilarna är klara och fyllda och kör allt till ett lager där det skall stå under hösten till lägenheten är klar och inflyttningsklar. Den känslan av glädje, utmattning, framtidshopp fick vi uppleva idag. Massor av prylar och sålda, skänkta och kastade. De är redan utsuddade ur minnet! Den ljusnade framtid är vår!!!

2021-08-07 Om att vinna - OS-guld.
En dag kvar på OS och Sverige har tagit tre guld och sex silver. De tre gulden har vunnits av favoriter i respektive grenar. Diskus-Ståhl, Mondo med staven och så banhoppningslaget. När det gäller banhoppningslandslaget så har man skapat sitt favoritskap under OS. Fram tills idag helt felfria.
Efter att ha följt ridsportens blå band idag, laghoppningen måste jag säga att jag är imponerad. Djupt imponerad. Imponerad av allt runt hopplaget - hästarna, ryttarna, hästskötarna, av deras gameplan men också av de utomordentliga kommentatorerna i Discovery och i Sveriges Radio.
Radiopratarna Christian Olsson och Maria Gretzer är redan klassiska med sitt snack. De bägge talar i mun på varandra i sin rena upphetsning. Maria rättar Christian utanför alla gränser för vad som är tillåtet. Olsson metaforer är bättre än någonsin och det liknar inget man hört tidigare. Galet, skruvat och underbart
härligt.
I Discovery var det Henrik Johnsson och Linda Heed som förde snacket. Henrik coolare än någon annan svensk man som har kommenterat sin fru till OS-guld. Bara det en bedrift. Linda Heed precis den expertkommentator man vill ha. Superkunnig men också engagerad. Hennes avslutningstjut från bunkern i Värtahamnen kunde inte varit bättre än om hon hade stått i vattengraven på ryttarstadion i Tokyo.
Man kan skämta om vem som är bäst, hästen eller ryttaren när det kommer till Jerringpris och annat. När man skalar ner prestationen i sina beståndsdelar så är det summan av alla detaljer som är grunden till framgången.
Banhoppning är ingen social verksamhet och eller ett under av jämställdhet - som vem som helst kan deltaga i. Hästarna ägs av multimiljonärer. Spelet runt dessa är Big business. Ryttarna har jätteanläggningar och personal som måste klaffa maximalt för att de stora resultaten skall komma.
Malin Bayard gjorde sitt femte OS, tog sin andra medalj. Har haft en backning som har kostat miljoner men ändå är Malin bara en människa som måste jobba hårdare än många andra för att nå sina mål och inte tumma en sekund på det hon vill. Längst inne hos henne finns en liten hästtokig tjej som drömt om den här stunden - ända sedan hon kunde säga ordet ponny och idag står hon där tillsammans med eleganten Peder Fredricsson och idrottsmannen Henrik van Eckerman och vinner ett OS-guld.
Ett OS-guld som samma medalj som man vinner i skateboard och brottning och visar att man helt enkelt bäst i världen. Åtminstone den här dagen. Kanske är värdet på andra sidan lite högre när det vinns i lagtävlingen för banhoppning än guldet för en gångare eller tyngdlyftare. Men ändå är det på något sätt lika stort för det där lilla barnet inom dig. Det som har drömt ett helt liv efter att få vara bäst.
Dagens svenska guld är stort och mycket välförtjänt.

10 mars
Man är ute och går. Helt plötsligt kommer ljuset till en punkt där det skiftar och blir så där magiskt skarpt. Man drar till telefonen, förstorar och så har man bilden. Inte perfekt i sina konturer men i färgerna nästan oslagbara. Härligt. På bilden syns Limhamns Kyrka från Bellevuevägen/Elinlundsvägen och i bakgrunden är det ju Öresundsbrons pyloner som sticker upp.

4 mars
Ibland hittar man fina bildvinklar också en dimmig och mörk kväll nere i Dockan, Malmö. Visioner om dimmiga, svart/vita filmer från 1950-talet rullar upp och man kommer att tänka på Storstadshamn, Dimmornas kaj och andra suggestiva saker på duken. Men egentligen var det bara en en kväll i Malmö med "litta" dimma.

3 januari

Så har jag då kommit till slutet av den tio år långa bokserien "Det stora århundradet" av Jan Guillou. En mäktig läsupplevelse som har svept historien från de första delarna i slutet av 1800-talet fram till millennieskiftet 1900-2000. Alla delarna har inte varit på toppen av författarens förmåga men de allra flesta. Historien blandar fiction med verkligheten på ett sätt som avslöjar makten i det svenska samhället i all sin kranka nakenhet. Kommer JG att hinna med ytterligare ett livsverk i bokens form - om inte så skall han vara stolt över det han nu har avslutat. Har du inte läst den? Då har du många timmars skön läsning framför dig!